Ärligt talat känns det riktigt jäkla jobbigt. Just nu vill vara hemma och umgås med min familj och mina fina vänner :) Jag vet inte vad jag hade gjort utan dem. Inte vara här med alla dessa krav, plugg i massor, körkortet som ska tas, träning som ska hinnas med osv. Jag vill .. bort. Utomlands? Men jag biter ihop och kämpar på, har inget annat val.

Helgen var iaf riktigt rolig! Parrty uppskattas alltid, haha.




Allt är knas just nu, men snart är det nog löst. Min hjärna lever sitt eget liv kan man säga. Den kan få spratt ibland. Är som en bubbla jag lever i nu, jag lever på men hänger inte riktigt med. Är som en annan person men ändå jag. Känns weird.

Nu ska jag plugga lite, sen sova. Halkbanan klockan sju imorgon, wish me luck.